Min idylliska själförsörjande by.

Inledning:

En självförsörjande by som är byggd inte alltför tät, estetisk arkitektur som gör en god miljö för alla och mycket natur. Solceller och vindkraft och vattenkraft, ekologiskt jordbruk,

ett öppet kulturcentrum. 

Det optimala politiska systemet

Det känns som att lika mycket som en alternativ arkitektur så blir det också en idé till hur ett mindre samhälle skulle kunna fungera. Efter som att jag själv är uppvuxen i en ”småstad” med god koppling till natur och jordbruk och också inspirerad av den antroposofiska verksamheten i området

så har jag fått en bild av hur jag skulle vilja leva med andra människor. Min egna syn är att jag tror på ett samhälle som bygger på samarbete och demokrati men ändå ganska liberal och individualistisk. Jag är ganska romantisk vad gäller natur och kultur och tycker att ett större fokus på ens omgivning på dessa plan ska satsas på.

Ekonomi

Vad gäller pengar så tycker jag att systemet håller inte för att så många hamnar illa ut i detta system och vissa får mer än andra och skillnader uppstår och påverkar människors liv. Människor är skuldsatta hela sina liv och är fast i en vardag som går ut på att få ekonomin att flyta på.

För mig är pengar ett påhittat värde för att få marknaden att gå runt och inte vad hela våra liv går ut på att följa och anpassa oss efter. Ju mindre beroende av pengar vi är ju friare är vi.

 I detta fall så har alla en uppgift och man räknar med att alla gör sin del för att få sin del.

Jordbruk och energiförsörjning.

Vi måste också anpassa oss mer efter miljön än vad vi anpassar miljön för oss själva.

Vi måste bygga ett samhälle som inte skadar vår omgivning och vara så ekologiska på alla möjliga sätt vi kan. Våran elförsörjning ska komma från el-,vind-, vatten-kraft och annan miljövänlig strömförsörjning. En storsatsning på lokalt jordbruk som ska drivas ekologiskt och en satsning på närproducerat av allt så man kan undkomma onödiga transporter. Jag vill nästan gå så långt att man anpassar transport vägar för häst och vagn. I utkanten av samhället så placerar vi bondgårdar som har boskap och jordbruk. Stora växthus skall också finnas också där man odlar i stora mängder. Allting drivs ekologiskt och går runt i ett bra återvinnigs system. 

Kulturlivet

Kulturlivet är något av det viktigaste och idéell kulturverksamhet borde prioriteras av alla runt 40% (typ). Med kulturlivet menar jag musik tillställningar, konstvenisage, workshops av alla slag, hantverk, dans, fest, sport och mycket mer. En satsning på det människor vill göra för att dom vill och inte för ett syfte av att tjäna pengar. Varje distrikt har ett kulturcenter som är som en samlingsplats och en plats där man kan utöva olika kulturaktiviterer och arrangera olika samankomster. Dessa center är byggnader i lite större skala. I dessa byggnader finns samlingssalar, en stor scen med möjlighet för konserter eller stora möten med en talesman/ordförande. Många verkstäder ska finnas runt om som man kan arbeta i och skapa sina redskap till jordbruk och annat som behövs.

Ett samlat och ihopkopplat centrum.

Arkitektur

En småstad med ca. 10000 invånare. Hela byns arkitektur är inspirerad av Erik Asmussens arkitektur (den antroposofiska arkitekturen), en färglad med harmoniska vinklar som gör ett positivt intryck på människan och flyter in i naturen runt om. Jag tänker mig små kvarter med hus som är placerade inte i symetrisk plasering som ett typiskt villa område snarare lite huller om buller beroende på hur omgivningen där ser ut för att spara på det naturliga i omgivningen. Att värna om kontakten med naturen och landskapet man bor i tror jag skulle göra en positiv inverkan på invånarna. Så man placerar alltså husen eller radhusen så att allt hänger ihop men med en del mellanrum till naturen så små skogsdungar och dylikt finns.

Om det är öppet så kan man placera solceller på taken så mycket som det går eller så bygger man höga hus eller torn så man kan placera dom bra. På höga punkter kan man placera vindkraftverk och i vattendrag vattenkraftverk som alla är sammanhängande till hemmet.

Avlopp och vattenrening

Avlopp och vatten går igenom olika naturliga vattenreningsverk som är placerade i behövd storlek för olika distrikt.

En skiss på hur det skulle kunna se ut.

Slutord

Jag skulle personligen vilja leva i detta drömsamhälle där alla kan känna sig delaktiga och bidra till förmåga. Alla ska ha möjlighet att hålla på med vad dom vill och där också bidra till näringslivet.

 Det finns säkert en del brister men jag tror att om man skulle vara folk som har nästan samma värderingar och skulle brinna för att leva harmoniskt och oberoende av stat och pengar skulle man klara det.

Johan Hallén

UPPGIFT KONSTHISTORIA

Korta presentationer av riktningar/stilar i konsthistorien

Det bör innehålla:

• karaktäristiska drag, 
• presentation av några verk och konstnärer, -
• idéer - teorier.

längd 10-15 min, förbered med bildmaterial på usbsticka ev länkar till videoklipp,

Förutom presentation är det intressant att höra era egna reflektioner:

• frågor, tankar
• relationen till den aktuella tiden och nutiden
• på vilket sätt angår det oss idag? - på vilket sätt spelade det en viktig roll i sin tid?

Efter presentationerna samtalar vi gemensamt och reflekterar över det presenterade materialet
Använd google, konstböcker, sökord på Engelska, sök på enskilda konstnärer inom varje konstrikting och välj ut några.

Alla bidrag till dessa presentationer ska även lämnas skriftligt och mejlas till mig, tänk på att bildmaterialet till era texter skickas som bifogade filer (ej inklistrade i texten) märk bilderna så att det är tydligt var de anknyts till er text.

Jag kommer sedan att sammanställa alla bidrag så att alla har tillgång till en modern konsthistoria.

/Stefan

Stilarna är länkade till svenska wikipedia som kan var en början att samla material, men stanna inte där utan forska vidare.

22 oktober,     Erik: Romantik, Nyklassicism, Realism och
                       Thomas: Prerafaeliterna, Arts and Crafts, Impressionism, Postimpressioni


5 november,    Johan: Dada och
                        Arpie: Expressionism Der Blaue Reiter och

                        Betina: Futurism Abstrakt konst, och


12 november,  Ellen: Surrealism
                        Ylva: Abstrakt expressionism och 

                        Ivan: Kubism · Die Brücke


26 november,  Sandra: Fauvism och

                       Torsten: Minimalism och
                       Vidar: Suprematism De Stijl


3 december,
obs flyttat
till morgonperiodtid
11/12,            Emmy: Fotografi (något från första hälften av 1900-talet och något från den senare)
                      Edvin: Fluxus och Joseph Beuys, och
                      Måns: Performance


10 december, Felicia: Happening och
                      Florian: Street art graffiti 

                     Ayumi: konceptkonst Konceptuell konst


17 december, Emelie: vad är samtidskonst? t.ex Aktionskonst, Gatukonst och

                      Sören: vad är samtidskonst?t.ex Installationskonst och 

                      Filiph: vad är samtidskonst? t.ex Digital konst

Antoni Gaudi

           Antoni Gaudi

Gaudí var fed 25:e june 1852. Han var Spansk Catalan arkitekt och ledaren av Catalana Modernism. Hans verk är i stor del koncentrerad i Barcelona (t.ex. Magnum Opus, Sagrada Familia).

Gaudí var en mästare i hans jobb. Han studerade varje detalj av hans skapelser särskilt i keramik, målat glas, smidesjärn och snickeri som var hans skickligheten. 

Han Introducerade hel ny teknik i arkitekturen.

             Barndom och Studier

 Gaudí var föd i Reus. Han var den yngsta av 5 barnen. Bara 3 överlevde till vuxenlivet (Rosa, Francesc, Antoni).

 Gaudís exakta födelseplatsen är okänd för att inga dokumentär har blivit hittad.

Han var döpt i kyrkan Sant Pere Apostol i Reus dagen efter han var föd, under namnet Antoni Placid Guillen Gaudí i Cornet.

 Han trodde Medelhavet människor förses med kreativitet, originalitet och en medfödd känsla för konst och design. Gaudí beskrivs enligt uppgift denna distinktion genom att ange "Vi äger bilden. Fantasi kommer från spöken. Fantasy är vad folk i norra äger. Vi är konkreta. Bilden kommer från Medelhavet. Orestes vet sin väg, där Hamlet slits sönder av sina tvivel".

 Gaudí njöt av att vara i naturen och studera den. Den intressen ledde honom till att gå in på Centre Excursionista de Catalunya i 1879 (27 år gammal). Organisationen ordnade expeditioner att utforska Catalunia och södra Frankrike. 

 Unga Gaudí led av dålig hälsa. Hans religiösa tro och strikt vegetarianism ledde honom att göra flera långa och svåra fastan.

 Gaudí deltog i en förskola som drivs av Francesc Berenguer, vars son, även kallad Francesc, blev senare en av Gaudís främsta assistenter. Han rekryterades till Piarist skolan i Reus, där han visade sina konstnärliga talanger genom ritningar för ett seminarium som heter El Arlequin. Under denna tid arbetade han som lärling i "Vapor Nou". År 1868 flyttade han till Barcelona för att studera undervisning i klostret del Carme. I hans ungdomsår Gaudí blev intresserad av utopiska socialismen.

 Mellan 1875 och 1878, avslutade Gaudí sin obligatoriska militärtjänstgöring i infanteriregemente i Barcelona som en militär administratör.

 Hans dålig hälsa hindrade honom från att behöva slåss i tredje Carlist kriget, som varade från 1872 till 1876. År 1876 Gaudís mor dog vid 57 ålder, liksom hans 25-årig bror Francesc, som hade precis tagit examen som läkare. Under denna tid studerade Gaudí arkitektur i Llotja skolan och Barcelona Higher School of Architecture, han tog studenten i 1878. För att finansiera sina studier arbetade Gaudí som föredragande för olika arkitekter och konstruktörer. Förutom hans arkitektur klasser, studerade han franska, historia, ekonomi, filosofi och estetik. Hans betyg var genomsnittliga och han ibland misslyckades med kurserna. När lämnar honom hans grad, Elies Rogent, chef för Barcelona Arkitekturskolan, sade: "Vi har gett denna akademisk titel antingen en dåre eller ett geni Tid visas."

            Vuxenlivet och professionella arbete

  Gaudís första projekten var lyktstolpar han utformade för Plaça Reial i Barcelona, de oavslutade kiosker Girossi och Cooperativa Obrera Mataronense byggnad. På Paris världsutställningen 1878 visade Gaudí ett skyltfönster som han producerade för handsktillverkaren Comella. Dess funktionella och estetiska Modernista designen imponerade katalanska industriman Eusebi Güell, som sedan beställt några av Gaudís mest enastående arbete. Gaudí blev också en vän till markisen av Comillas, styvfar av greve Güell, som han konstruerade "El Capricho" de Comillas.

År 1883 Gaudí sattes i laddning av det nyligen initierat projekt för att bygga Barcelonas katedral som heter Basílica i templet Expiatori de la Sagrada Família. Gaudí helt förändrade den ursprungliga designen och genomsyras det med sin egen distinkta stil. Från 1915 fram till sin död ägnade han sig helt åt detta projekt. Med tanke på antalet uppdrag han började ta emot, var han tvungen att förlita sig på hans team att arbeta med flera projekt samtidigt. Flera av de arkitekter som arbetade under honom blev framstående i fältet senare. I 1885 flyttade Gaudí till landsbygden Sant Feliu de Codines att undkomma koleraepidemin som härjade Barcelona. Den 1888 Världsutställningen var en av ERA viktigaste händelserna i Barcelona och representerade en viktig punkt i historien den modernistiska rörelsen. Ledande arkitekter visade sina bästa verk, inklusive Gaudí som lyfte huset han utformad för Compañía Trasatlántica. Därför fick han en kommission för att omstrukturera Salo de Cent i Barcelona kommunfullmäktige, men detta projekt slutligen inte utförts. I början av 1890-talet Gaudí fick två uppdrag från utanför Katalonien, nämligen biskopens palats Astorga och Casa Botines i León. År 1899 Gaudí gick Cercle konstnärliga de Sant Lluc, en katolik konstnärer samhälle grundat i 1893. Den konservativa och religiösa karaktären av hans politiska tänkande var nära kopplad till hans försvar av den kulturella identiteten av katalanska folket. Gaudí arbetade på fler proekt samtidigt i början av århundraden. De reflekterade hans övergång till en mer personlig stil inspirerad av naturen. År 1900 fick han en utmärkelse för bästa byggnad från Barcelona City Council för hans Casa Calvet. Mellan 1904 och 1910 han byggde Casa Batlló och Casa Mila, två av hans mest emblematiska verk. När han började sin karriär flyttade han runt flera hyreslägenheter i Eixample-området. Slutligen, år 1906, satte han i ett hus i Güell Park som han ägde och som hade konstruerats av hans assistent Francesc Berenguer. Han bodde i huset fram till 1925, flera månader före sin död, då han började bosatt inom verkstad Sagrada Familia.

 En händelse som hade en djupgående inverkan på Gaudís personlighet var tragiska veckan 1909. Gaudí kvar i sitt hus i Güell Park under denna turbulenta period. Den antiklerikal atmosfären och attacker mot kyrkor och kloster orsakade Gaudí att oroa för säkerheten av Sagrada Familia, men byggnaden flydde skada.

 Under Parisutställningen maj 1910, tillbringade Gaudí en semester i Vic, där han konstruerade två basalt lyktstolpar och smidesjärn för Plaça Major Vic för att hedra Jaume Balmes hundraårsjubileum. Följande år han bodde som en konvalescent i Puigcerdà samtidigt lider av tuberkulos. Under denna tid han kom på idén för fasaden av Passion av Sagrada Familia. Årtiondet 1910 var en svår tid för Gaudí. Under detta årtionde upplevt arkitekten död hans brorsdotter Rosa i 1912 och hans huvudsakliga samarbetspartner Francesc Berenguer i 1914, en allvarlig ekonomisk kris som förlamade arbetet med Sagrada Familia i 1915, den 1916 döden av hans vän Josep Torras i Bages, biskop av Vic, den 1917 avbrott i arbete vid Colonia Güell, och 1918 dog hans vän och beskyddare Eusebi Güell. Kanske på grund av dessa tragedier han ägnade sig helt åt Sagrada Família från 1915, tar sin tillflykt i sitt arbete. Gaudí erkände hans medarbetare:

                        My good friends are dead; I have no family and no clients, no fortune nor anything. Now I can dedicate myself entirely to the Church.

Han deltog i några andra aktiviteter, varav huvuddelen var relaterade till hans katolska tro: i 1916 deltog han i en kurs om gregoriansk sång på Palau de la Música Catalana undervisas av benediktinermunk Gregori M. Sunyol. 

  Den 7 juni 1926, var Gaudí tar sin dagliga promenad till Sant Felip Neri kyrka för sin vanliga bön och bekännelse. Medan promenader längs Gran Via de les Corts Catalanes mellan Girona och Bailén gator, han drabbats av en passerande spårvagn och förlorade medvetandet. Polisen tog honom till Santa Creu Hospital. han dog den 1o june 1926, han var 73 år gammal. Han begravdes två dagar senare.

Av Arpie Amirians

Stadsplanering

Av Ylva

Inlägg i formgivningsdebatten

Utredning av begreppen: form follows function och function follows form.

”Form ever follows function” är en tes skapad av den amerikanske arkitekten Louis Sullivan.

Vad detta egentligen betyder är att formen måste underkasta sig funktionen. Ett strålande exempel på detta i praktiken är Centre Pompidou, en av paris stora konsthallar där inga egentliga utsmyckningar finns men där arkitekten låtit byggnadens praktiska delar vara synliga och sedan målade på ett framhävande vis som då fungerar som utsmyckning i sig.

Motsatsen blir givetvis att det är funktionen som skall underkasta sig formen. Som exempel får vi föreställa oss en bildesigner som skall rita upp en ny konceptbil och som då helt fokuserar på utseendet utan att ta hänsyn till aerodynamiska förhållanden eller säkerhetsaspekter. Först när formen/utseendet är färdigt får funktionerna kompromissas in för att bilen ifråga skall gå att använda.

Vad skulle då detta leda till, om man uteslutande praktiserade ett av dessa tankesätt i formgivningen av vårt samhälle? Det som slår mig först är att den senare aldrig skulle gå att genomföra fullt ut. Speciellt inte i dagens samhälle med fackföreningar och krav på mänskliga rättigheter. Men inte heller längre tillbaka i historien skulle det varit möjligt. Om till exempel slavarna i Egypten som byggde pyramiderna skulle bebott fulländade konstverk hade de aldrig haft tid att bygga några pyramider och där faller alltihop.

Om det då vore formen som fick stryka på foten kan man tro att man skulle hamna mitt i ett moljonprogram i mitten av sjuttiotalet men där vill jag hävda motsatsen. Om det är ett hem som skall formges och man börjar titta på vilka funktioner det skall ha ser man snart att det är mer än ett skydd mot elementen. Det är en plats där den boende troligtvis kommer spendera stora delar av sina lediga timmar vilka förhoppningsvis ska ge energi och inspiration för fortsatt utveckling. När personen i fråga väljer bostad kommer också in i bilden vad man vill uttrycka med sin bostad. En herrgård med en välskött park till trädgård framhäver förutom rikedom kanske en slags längtan till naturen och dess lugn, medan ett torp med en prunkande köksträdgård förmedlar ett mer jordnära förhållningssätt till omvärlden.

Med ett statshus kan man vilja förmedla auktoritet och stabilitet medan en bank helst vill förbli anonym och verka i det fördolda.

 Här ser vi alltså att formen i sig är en funktion, att bara för att funktionen är det prioriterade blir inte formen mindre viktig.

Med detta vill jag vädja till de vilsna konstnärssjälar som i brist av bättre vetande och av princip förkastar allt som har en funktionell och praktisk prägel som oestetisk och dött att faktiskt sätta sig ner och tänka ett steg längre.

Edvin Vetterfalk Strömblad

Lönnrum & Lönngångar

Lönnrum och Lönngångar

Ett lönnrum är ett rum som är dolt, ofta genom att måtten på rummen runt omkring är lite mindre än de till syns borde vara.

Så att de tillsammans lämnar en yta för ett dolt rum utan att någon som befinner sig i byggnaden skulle reflektera över att det ens skulle kunna finnas. Även genom att ett eller flera rum i en byggnad inte sträcker sig hela vägen ut till ytterväggen, lämpligtvis en yttervägg utan fönster, för att ge plats åt ett långsmalt dolt rum.

Det finns inget dokumenterat första lönnrum, men några av de tidigaste användes i forna egypten i deras gravkammare för att skydda mot gravplundrare.

Lönnrum används i synnerhet till förvaring, mestadels av värdesaker och smuggelgods eller liknande. Men även som privata arbetsrum, skyddsrum eller bara som ett sätt att imponera på.

Lönngångar till skillnad från lönnrum som i de flesta fall bara har en ingång, har nästintill alltid två eller fler. Detta faller som självklart då en lönngångs huvudsyfte är att ta sig från en plats i en byggnad till en annan, eller möjligtvis ut.
Löngångar används i dagsläget mestadels för smuggling, som en flyktväg vid hotfulla situationer såsom inbrott eller som en kul sak att skämta med vänner med då man plötsligt försvinner och sedan dyker upp någon helt annan stans. 

Förr i tiden användes lönngångar i gamla slott som många säkert sett på film som ett övervakningsredskap då löngången ofta gick längs med hela ytterväggen och det fanns små dålda gluggar man kunde öppna för att se vad som hände i respektive rum. Dessa har oftast hemliga områden inbyggda i de ursprungliga planerna, till exempel hemliga gångar i medeltida borgar.
Några medeltida borgars lönngångar var utformade för att göra det möjligt för invånarna att fly från ett fientligt anfall. Andra borgar hade lönngångar som ledde ner till en underjordisk vattenkälla, som gav tillgång till vatten under en längre belägring.

Både lönnrum och lönngångar kan leda till otroligt klurig arkitektur och det finns tusentals fyndiga lösningar. Om det till exempel är ett lönrum i slutet på ett långsmalt rum och rumets mått märkbart inte stämmer överens med ytterväggen eller resten av byggnadens rum, är ett vanligt knep att sätta en spegelvägg i slutet på det långsmala rummet då det blir mycket svårare för en ovetande att se att någonting inte stämmer 

Ingångar till lönnrum och lönngångar är ofta så pass bra dålda att de verkar vara en arkitektonisk funktion som en öppen spis, en inbyggd bokhylla eller annan funktion. Vissa ingångar är mer omsorgsfullt dolda och kan bara öppnas genom att engagera en dold mekanism eller låsanordning. Andra dolda dörrar är mycket enklare, en lucka gömd under en matta kan lätt dölja en lönngång.

Av Ayumi

Arkitekturen i storstäder.

Arkitekturen i storstäder.

Arkitekturen i dagens storstäder bygger mycket på smarta lösningar. Husen byggs höga som berg, i en jämngrå skala. Fyrkantigt, sterilt, modernt. Men det är där det händer för den som gillar trycket.

Om man kör mot utkanten av staden. Förbi villaområdena, förbi förorterna, och kanske några andra orter, så väntar slutligen de röda husen med vita knutar, lukten av gödsel och natur. Fridfullt, lugnt. Där får saker och ting ta sin tid.

Vad är det som gör att en del människor dras till storstaden och andra till landsbygden? Har det med präglingen av ens uppväxt att göra? Temperament? Yrkesintresse? Umgängeskrets…?

Folk i storstäder känner sig ofta stressade medan folk på landsbygden känner större sinnesro. eller? Kan arkitekturen ha med det att göra? Hur skulle man kunna bygga för att få människor att slappna av i storstäderna? Kan man skippa höghusen och ändå klämma in alla?

Jag tror att man behöver stora hus i storstäderna för att få plats med alla, men kanske i en varmare färg och med annat material som t.ex trä. Trähöghus är något som börjat väcka ett intresse hos nutida arkitekter. Det har också blivit lagligt att bygga trähöghus, vilket man inte fick förut p.g.a brandrisken. Den ser man dock inte som ett lika stort problem längre. "Trä har nu gjort en stark comeback som byggnadsmaterial"… "-Ur miljöaspekt är det fantastiskt"… "Kanske får vi se allt fler stora byggnader i trä i framtiden, för det är miljövänligt, det är förnybart och återvinningsbart, och binder koldioxid." Säger Arne Olsson, som varit med och planerat trähöghus i Sundbyberg.

Då kan man förhoppningsvis skapa mer av den trivsamma naturkänslan som finns på landet, men samtidigt behålla närheten till allt i stan.

Att man skiljer trafiken lite från bostäderna och bygger så att inte människorna störs lika mycket av trafikljudet känns också viktigt. Och mer grönt. Att arkitekterna planerar nya områden med plats för träd och buskar, gräsmattor och öppna ytor. Även andra trevliga platser där människor kan och vill mötas och vara sociala.Kanske är det mer väsentligt att skapa utrymmen, med plats för färre människor som trivs, än utrymmen med plats för fler människor, som inte trivs. Speciellt i vårt moderna tekniksamhälle är det viktigt att ha platser där folk kan mötas och se varandra i ögonen, höra betoningar och uppfatta gestikuleringar, istället för att ta allt via mail, facebook och mobil.

Jag tror att det är särskilt viktigt att bygga så att det blir fint i förorterna, med fina färger och framförallt inbjudande mötesplatser. I förorterna har vi ofta människor som kommit in i samhället från ett annat land där det är oroligt. De behöver komma ut och lära sig språket, känna att det finns folk runtomkring, och ha en fin miljö omkring sig.

Det kan vara lätt att generalisera också, att man tänker att alla storstäder ser ungefär likadana ut. Om man jämför t.ex Tokyo med Rom så ser man milsvida skillnader. Tokyo är uppbyggt mycket modernt och rationellt, med ljus som blinkar i princip överallt.

Rom däremot har en historia i husen, man har bevarat de gamla byggnaderna och de gamla platserna på ett helt annat sätt, och pulsen är framförallt inte alls lika hög som i många andra storstäder. Storstadskänslan kan alltså variera mycket beroende på vilken storstad man befinner sig i.

Arkitekturen är något som påverkar oss alla, så varför inte måla och bygga med färger och material som får människan att känna lugn?

Av Felicia

Miljöaspekter

Miljöaspekter

Den stora staden Chicago är en ny stad där det mesta byggdes mellan 1880-1890-talet efter en brand. Stadens utveckling var bland de främsta i världen, befolkningen växte oerhört och arkitekterna utvecklade nya stilar och reste de första skyskraporna där. Skyskarapor utvecklades med industrin när nya byggtekniker uppfanns. De första var baserade på väggarna men sedan kom stålskelettet och då fick man genast mera frihet. Då fick man också större möjligheter att forma utseendet som man ville.

Vad gör staden unik? Det kanske är för att den byggdes helt ny efter branden? Men detta hände även med andra städer som Boston och San Fransisco. Det blev en tillväxt i alla fall, enormt snabb och svårslagen, men den konkurerade med New York, som sedan gick om. Det som Chicago hade till fördel var själva kärnan i byggena. Engagerade arkitekter som ville skapa format rum. Dessa fanns på Chicago School of Architecture som startades av arkitekten Louis Sullivan i mitten på 1800-talet. Han menade att resurser till byggen inte betyder något om man inte har en idé om vad man ska bygga, det måste finas en vision att verkställa. Det blir nästan religiöst kan man tycka. Men en vision om den nya tiden kan man märka i hög grad hos de stora byggnaderna, ett uttryck för ett nytt sätt att leva på.

Det fanns en liten text från Arkitekturmuseét som menade att arkitekturen och designen både kan göras till massproduktion och unika objekt. Det kan göras i stor skala för att locka många, men även dyrt och skräddarsytt till ett speciellt syfte. Frågan är då vad som är miljövänligt och hållbart i tiden.

De engagerade arkitekterna i Chicago skapade mycket i specifika syften och de är byggnader som fascinerar än. Och när det gäller specifika syften i arkitekturen så finns det sådant som hållit starkt genom tusen år, Thympanon och Pylon till exempel.

Idag generellt sett så har vi en tillströmning till ständigt växande städer och förorter. Vad beror det på? Vissa platser där städer ligger på är kanske inte så inbjudande, eller rentav farliga, så som vid områden där det ofta är naturkatastrofer. Andra städer ter sig inbjudande där det händer saker och möjligheterna öppnar sig. Man ska kunna uppleva mycket. Vi vänjer oss vid det moderna samhället som förstås innebär att vi bor i en stad där allt finns och där man inte behöver göra så mycket själv förutom att dra sitt strå i stacken.

Bygge vid vatten är ett lyckat koncept. Det ger ett andrum och plats att sträcka blicken på, även om staden bara kan växa inåt land. Men det kan vara bra för infrastrukturen också. Chicago, som ligger vid Lake Michigan, hade trots den gigantiska sjön inte någon vidare kommunikation ut mot vattnet. Det var mest privata segelbåtar vid små hamnar.

Skulle man jämföra denna stad vid vattnet med Poznan, som ligger mitt i inlandets Polen, så märker man genast att det känns lite mer instängt. Gamla stan är som en stor sluten gård och luften i stan är ofta stilla även om det är mycket livligt och även om en något stillsam flod rinner lite vid sidan om.

När det gäller vackra platser att bygga på så är Geirr Vettis lilla bergsby nära Skjolden ett mycket fint exempel. Bortsett från att det ät väldigt långt till tätbebyggelse så kan man inte bo mera fint. Husen gör mycket, de är så anpassade i sin miljö med gräs på taket och allt att de knappt går att se nerifrån Skjolden. Tänk om man kunde föra in lite mera sådant i storstaden!

Det som tillslut är värt att tänka på och som är viktigt för en stad är att den är levande och kommunikativ. Den ska helst ha något unikt och ha vatten på något sätt. Finns engagemanget och visionerna hos folk i staden så kan den växa och utvecklas. Chicago hade alltså detta och därför kunde man bygga en mångfald av olika höghus.

Av Betina

om trafik

                   Arkitektur artikel om trafik av Måns Pettersson klass 12

Stockholm är Sveriges huvudstad och därför en av Sveriges mest besökta städer. Detta betyder att det måste finnas tre viktiga saker. 

Utrymme för människor, utrymme för bilar, och vägar för tåg, buss och bil att färdas till och från såväl som inom staden. 

Detta har lett till att många av Stockholms gator ligger antingen precis intill eller väldigt nära inpå en bilväg, där naturligtvis ett stort antal fordon passerar varje morgon, dag, kväll och natt. 

Dessa vägar lämnar ofta lite plats för annat än trafiken och leder till att fotgängare inte gärna eller ofta vill lägga märke till hur de ser ut.

Vissa har affärer, jovisst, men är det intressanta affärer? Kan vara en kiosk ibland eller ett kontorshus också, men det ändrar inte att bilgatorna är tråkiga och gråa. 

Skulle man se förbi det tråkiga yttre kan man därmed tänka på det tråkiga inre! Bilar låter och luktar (dock inte elbilar lika mycket) och i en stad som Stockholm passerar det hundratals bilar på en gata inom en timme,

vilket innebär en massa oväsen och bråk om vem som ska köra först och vem som har mest bråttom.

Så hur löser man problemet?  Det finns flera sätt. Man kan bygga fler järnvägar så att folk kan ta tåget hemifrån till jobbet eller till och från Stockholm. Man kan bygga gatorna större så att det finns lika mycket plats för bilarna men även för affärer, skolor och andra byggnader som folk är intresserade av. Denna lösning är dock svår med tanke på att för att få den att fungera måste man flytta isär en större del av den nuvarande Stockholmsstrukturen vilket oundvikligen skulle skapa mer kaos än i det nuvarande läget.

Man kan även bygga helt nya gator här och var som leder till andra och därmed kan jämna ut trafiken lite, gata för gata. Ingen av dessa är dock en permanent lösning med tanke på att antalet bilar bara växer och växer och att det bara finns så mycket fritt rum för gator, järnvägar och förflyttande att tillge. Jag vet inte lösningen men jag vet en sak. Den ligger inte inom fler bilar.

-Måns Pettersson, Klass 12

Hyresrätter som omvandlas till bostadsrätter

Hyresrätter som omvandlas till bostadsrätter

I många storstäder omvandlas hyresfastigheter till bostadsrätter och detta kan uppfattas som en problem för framförallt studerande och låglönetagare. Efter omvandlingsprocessen minskar den årliga hyran för hyresgästen, men alla har kanske inte möjligheten att betala en stor insats och vill inte skuldsätta sig. Dessutom har man ett större ansvar eftersom man är helt ansvarig för fastigheten och all interiör. Det kan vara mycket positivt eftersom man har friheten att renovera lägenheten hur man vill. Men man har också hela underhållsansvaret och kan inte felanmäla t.ex. diskmaskinen.

Om man tar Stockholm som ett exempel har priserna ökat så mycket att det är helt omöjligt för många ungdomar att hitta en central lägenhet med ett överkomligt pris. Dessutom är bostadsköerna orimligt långa och utan kontakter är det hopplöst att hitta en passande lägenhet.

Processen 
Inför ombildningen är det bra att ha ett ombud/ombildningskonsult, så alla kan känna sig trygga under processens gång och vara säkra på att man inte missar något viktigt steg. Men innan man kan börja måste man ha en registrerad bostadsrättsförening. För att göra detta, om det inte redan finns en, måste det finnas tre stycken styrelseledarmöter och en revisor. När man enats om ett namn och stadgar kan föreningen registreras av bolagsverket. När detta gjorts är det bra att göra en intresseanmälan där två tredjedelar av föreningens medlemmar och de som är folkbokförda i fastigheten skriftligen förklarar sitt intresse av ombildningen. Detta görs för att fastighetsägaren blir skyldig att ge ett hembud där fastighetsförmedlingen får möjligheten att köpa de villkor som fastighetsägaren givit den utomstående köparen vid en eventuell försäljning.
Nästa steg är att göra en teknisk besiktning där man uppskattar fastighetens skick och när renoveringar bör genomföras. Besiktningen blir en viktig grundpelare till föreningens ekonomiska plan, som beskriver bostadsrättsföreningens blivande plan över avgifter och insatser, och ger underlag för förhandlingar med fastighetsägaren. Den ekonomiska planen görs av föreningens ombildningskonsult och fastställs av föreningen. Men innan den kan registreras av bolagsverket måste även två utomstående intygsgivare, som blir utsedda av boverket, intyga om att planen är korrekt och realistisk. När planen godkänts får hyresgästerna rösta om ombildningen ska ske. Även de som inte vill köpa sin lägenhet kan rösta ja och istället betala hyra till bostadsrättsföreningen. Om två tredjedelar röstar för  ägarbytet skrivs ett köpekontrakt där föreningen och fastighetsägaren skriver under på en bestämd tillträdesdag. Föreningen, som har fått insatser från medlemmarna och föreningslån, betalar först hela köparsumman och tar formellt över fastigheten. Men överlåter direkt de lägenheter som de nya bostadsrättshavarna har köpt [1].

När hela fastigheten säljs efter omvandlingsprocessen är priset ofta mycket lägre än om lägenheten skulle sålts på den öppna marknaden. Men när sedan en enskild lägenhet säljs vidare ökar priset och en ond cirkel startar. I dagens samhälle överskrider fastighetspriserna det realistiska värdet.  
Av Emmy

1. http://www.ombildning.nu  

Framtidens städer

Framtidens städer

Jordens befolkning växer med en rasande fart och över hela världen överger människor

landsbygden för att söka arbete och trygghet i städerna – urbaniseringen.

Det här ställer till problem för stan. Det finns aldrig tillräckligt med bostäder, för många vill

bo där och priserna ökar i innestan. Gatorna proppar igen för trycket av alla bilar, då de

kollektiva transporterna inte går i jämna steg med stadsutvecklingen.

Det sker också hela tiden en omvandling i hur en stad utnyttjas. Fabriker och kontor ligger

centralt så länge hyrespriset i stan är ok. Stiger priserna så flyttar kontoret till förorterna. Det

är något som händer i Stockholm idag läser jag just i tidningen.

Ommöbleringen och utvecklingen kring städer är en ständig rörelse.

Hur ska man då tänka runt ett boende som passar i den röriga, rörliga staden?

Jag lyssnade på ett program som sändes i p1 som hette framtidens städer där berättar dom om

ett projekt som kallas living planit som håller på att tas fram med hjälp av It jätten microsoft.

Microsoft IT stad: living planet

Microsoft håller tillsammans med ett portugisiskt bolag Living PlaniT på att ta fram ett

operativsystem för en stadsplanering. Det ska användas för att driva en stad på ett så smart

och effektivt sätt som möjligt. I planen ingår att ingen invånare i stan ska bo längre än 250

meter från affär, väg och kollektiv transport. Operativsystemet styr hela stadens infrastruktur.

Som invånare använder jag appar på min smartphone för att få del i stadslivet. Detta gör att

staden finns i min telefon.

Man hoppas att elkostnaderna genom operativsystemet ska minska med 60 %, och att vi i ITstaden

förbrukar 80% mindre vatten.

Man håller just nu på att bygga en liten försöksstad i norra Portugal för att se om systemet

håller. Blir försöket lyckat så är det en marknad i Kina och Indien som Living PlaniT hoppas

på.

Det är ju imponerande siffror vad gäller el och vattenförbrukning, men vilka kommer att råd

att bo i en sådan stad? Det är den övre teknikvana övre medelklassen som är de tilltänkta invånarna

Men dagispersonalen

och sophämtarna

 och dom som ska sitta i kassorna i dom närliggande butikerna för dom har man inte planerat några hus eller lägenheter.

Jag tror inte att living planiT är någon lösning på behovet av städer bara de att förlita sig så

mycket på dagens teknik. De finns väl inget som är sämre att investera i en teknik( om man

köper en ny dator i dag är den omodärn efter 5 år och efter 10 år är de bara att göra sig av med

den)

På 60 -70 talet byggdes Nakagin Capsule Tower i Tokyo. Det var de japanska metabolisterna

som tog på sig ansvaret att bygga framtidens hus.

Hela konceptet med Nakagin Capsule Tower är att man har en ram där man kan skjuta in

lägenheterna som i fack varje lägenhet har samma grundkoncept som du själv får sätta

din egen prägel på.

När du sen ska flytta är det bara att dra ut

läggenheten ur facket med hjälp av helikopter och sätta in
lägenheten i en motsvarande ram i en annan stad.

Capsule Tower blev inget världsledande koncept på hur man

ska lösa problemen med det rörliga livet runt städerna.

Iden slog aldrig igenom, så det byggdes bara byggdes ett torn.


Det var tänkt att lägenheterna skulle vara billiga och passa ungt folk. De byggdes i enkla material och tanken var att de skulle hålla i ungefär 20-25 år och därefter bytas ut. Det händenu aldrig att någon flyttade, då det aldrig byggdes någon fler ramställning. Så ingen ”holk byttes ut och nu är allt fallfärdigt och borde egentligen rivas.

Arkitekturhistoria Erik Widmark

Arkitekturens inverkan på individen

Arkitekturens inverkan på individen

Mötet mellan en individ och en byggnad kan vara väldigt olika och unika för dess omgivning. Om man jämför 1930 talets funktionalism som fortfarande idag präglar vårat samhälle med det praktiska funktionen som Sjukhus, bostäder etc. som framhäver det funktionella. Det fanns under den tiden arkitekter som inte följde det funktionella idealen på det sättet som arkitekter gjorde, exempelvisst Gunnar Asplund, Sigurd Lawerentz och Ralph Erskine. Dessa och flera andra arkitekter skapade en betydelsefull byggnadssätt med sin arkitektoriska konst som på ett välgörande sett bryter av funktionalismen. Själv har jag upplevt Erik Asmussens byggnadskonst som Vidarkliniken, Örjanskolan och Saltå kvarn. Han bryter starkt emot det invanda och undviker den räta vinkeln, men betonar även en funktion i byggnadens form som man kan se redan utifrån. Vad som utövas och händer i byggnaden, Exempelvisst Vidarkliniken som är ett läkande hus medan andra hus som är inrättade för att bota ändå måste kallas sjukhus.

Asmussen skapade kristofferskolan som i sin form och färg följde barnet och ungdomens växande

Källor. Hans Westerdahl diskussion, Erik asmussen, architect gary.J Coates litratur.

Forum Antropisofiska sällskapet dec. 1998

Erik Asmussen

Föddes i september månad 1913, Köpenhamn. Redan i tidig ålder intresserade sig Abbi så som han kallades för den moderna arkitektkulturen och fick en solid dank grundutbildning i arkitektur. Under hans tid i Danmark arbetade han med bl.a Kay Fisker med Århus universitet. Året var 1939 när kriget slog ut och Abbi sökte sig till Sverige, där han träffade Nils Tesch tillls han startade sin egna verksamhet 1960. Under tiden han var anställd av Tesch medverkade Abbi i en rad enastående arbeten, främst Solna läroverk 1945-47. År 1947 introducerade Abbis hustru honom för den antroposofiska rörelsen, vars arkitekt han blev.

- Det blev inte så mycket men jag antar att det är bättre än ingenting alls!

Jag hade en diskussion med min farfar om asmussen och hans verk.

Filiph Westerdahl

Klass 12

Hösttermin 2012

Örjanskolan

Sjukhusarkitektur

Vad sjukhusets arkitektur har för inverkan på människor

Ett sjukhus, det som jag tänker på när någon nämner sjukhus är ett stort fyrkantigt hus, med vita kala väggar inomhus. Jag vet att många har sjukhusskräck, och jag undrar om det inte kan ha att göra med arkitekturen till viss del. Visst ska ett sjukhus vara praktiskt men det måste också inge trygghet och lugn. Frågan är om många känner det i alla de vanliga sjukhusen där det ofta är väldigt stelt i arkitekturen och inredningen.

Vidarkliniken har vi som är ett ganska speciellt sjukhus, där arkitekturen verkligen är genomtänkt som en del i den läkande processen. Där har man verkligen tänkt efter hur man ska bygga, att man ska ha harmoniska färger på väggarna och att fönstren ska sitta lågt i alla rummen så patienterna kan se ut om dom är sängliggandes. Bara en sån sak, jag tror det finns mycket som andra sjukhus skulle kunna hämta från Vidarkliniken.

Hur kom man då på att bygga ett sjukhus som Vidarkliniken? Jo, arkitekten Erik Asmussen som skulle bygga sjukhuset tog med sig ett tiotal personer, som alla hade någon slags anknytning till vården, till Schweiz och Tyskland för att besöka andra sjukhus med liknande mål. Och av inspirationen från resan så byggdes sedan Vidarkliniken.

Eftersom många människor som besöker sjukhus är stressade och sjuka så tror jag det är extra viktigt att arkitekturen är harmonisk och inte så hård och stel. Man behöver känna att det är levande och inte dött i korridorerna, hur ska man annars kunna bli frisk?

Arkitekturen utanför sjukhuset är också väldigt viktig. Om man är en längre tid på ett sjukhus är det inte roligt om man kollar ut och det bara är betonghus och asfalts vägar. Nej då måste man se grönska, liv och vackra saker! Många sjukhus är också byggda för så otroligt många människor, vilket gör det extra svårt att få till den harmoniska stämningen. På Vidarkliniken har man en hel trädgård som är till för patienterna. Där har man också verkligen tänkt på arkitekturen, att det ska finnas bänkar att vila på, sol, skugga, ställen där det är vindstilla osv, allt för patientens bästa. Jag tror man kan hämta mycket inspiration från Vidarklinikens arkitektur om man ska bygga ett nytt sjukhus!

Vad kan man göra åt detta då?

Man kanske inte ska bygga om helt och hållet men jag tror att bara såna små saker i inredningen som växter, tavlor, lugna färger på väggarna, kanske lite harmonisk musik i väntrummen skulle göra att människorna får ett trevligare besök!

Av Sandra Poppe 7/9 2012

källor:

http://www.vidarkliniken.se/om/om-vidarkliniken/arkitektur/

http://www.arkitekt.se/s7466

och mig själv!

Earthship

EARTHSHIP

The idea of ​​the Earthship is the same as with a spaceship, that just as a spaceship the earthship should contain everything that a person need to survive without help from the outside world.

There are a few earthships around the world, but most of them are in New Mexico in the small American town Taos that is located in the desert where the founder of the idea, architect Michael Reynolds experimented with his disciples for decades to obtain fully self-sufficient houses with as little environmental impact as possible.

It is based on a technique successfully tested in Taos in the United States (first prototype of Michael Reynolds, erected in the 1970´s). The main part of the frame work contains out of used car tires. The tires are filled with sand and stones and then trimmed with mud mixed with straw, as reinforcement. 

It is built mostly out of recycled or local materials. The building is oriented to the south and receives sunlight through large windows with double glazing. At night, the heat retaines by isolation-curtains. The solar heat is stored up in the heavy frame-work and released slowly to the house.

An Earth Ship is a largely self-sufficient entity. As I mentioned, there are parallels with a spaceship and a sailing ship. Earthship´s gets it´s energy from the sun and from the wind (which is also solar energy). Inside is a greenhouse where they grow food. The electricity, as I said comes from solar cells and wind turbines, gets stored in batteries. The ceiling have a "rain collector" that provides the residents drinking water. The waste water from showers and so on flows on through the pots in the greenhouse and give the vegetables nutrient before it is reused a second time to flush the toilet, then purified to a third round before being released.

There are critics who consider how environmentally friendly it really is to build houses of aluminum cans that can be recycled and old car tires containing carcinogenic PAH oils and emollients and perhaps heavy metals? but such tires are too poorly studied in order to be able to establish a health risk, one can also imagine that the tires are used so long with a lot of wear and heat so that the toxins already aired out.

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Earth ship in Sweden

The Earthships consists of a residential where the temperature should be comfortable all year round. Above it, facing the south, there is a greenhouse part which acts as a buffer zone for heat insulation and protection against the cooling wind. In Sweden and other colder climates there is two buffer zones to further absorb heat. The hope is by having these two buffertzones making it through the winter, but so far, there´s not a finished earthship in Sweden, so it is difficult to know if the concept works here. Or rather, we do not know yet what is required in order to make it work, that you can make it work is obvious. It's all about how much insulation and money you invest in your construction. But if it´s to expensive, it's not sustainable no matter how good you think the idea and the ideas behind are.

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

                                                            

Out of all the information I have received about the eartship, my conclusion is that   it´s an absolutely fantastic way to build houses on, both in terms of design and all the amazing solutions to the environmental aspects of a building,

but since we've had history of architecture, I will focus more in the architecture.

The nice thing about the earthship is that every design differs from the other ones, so they all look completely different, but what they usually have in common is that all forms are incredibly vibrant, the design is not the angular clean design that most new houses have, but everything feels very more vivid and almost as a little fairytale, many of the earthships have an exterior fasade made out of clay that is often slightly wavy in form, and not completely straight, they cast in colored glass and stones in the walls so that the house gets a fabulous embellishment, so if you are an artist and are interested in alternative building methods, then the earthship is a perfect alternative where you can find an outlet for your artistic necessities .. But if your eyes enjoys modern forms more, there are also amazing examples in the modern style.

_____________________________________________________________________________________________________________________

                     

               THE WATER SYSTEM

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

                                   

                     

Thomas Egge 16/09-2012

Bilfri stad

Bilfri stad

Frågeställning/tes. 
Skulle man kunna bygga stora städer helt utan biltrafik?

Hur gör man då? Vem bestämmer allt? Ska hantverkare få köra bil? Eller taxi bilar? Det kanske inte måste vara helt bilfritt. Målet kanske kan vara att i det stora hela bygga flera sociala mötesplatser och att göra det lättare för människan ta sig omkring i staden utan bil. Kanske borde man skattefinansiera kollektivtrafiken och se till att det straffar sig lite om man bidrar till miljöförstöring.

Fördelar: Renare luft i staden. Man kan skapa ett 5km/h anpassat samhälle och därav slopa alla tråkiga, gråa, höga, fula, turbulensskapande, stressframkallande byggnader och istället bygga estetiskt tilltalande såväl som praktiska byggnader, där man anpassar arkitekturen till det som byggnaden ska användas till. 

Nackdelar: Man skulle behöva bygga enorma parkeringsanläggningar utanför staden. Människor som är ”bundna” till sina bilar skulle behöva anpassa sig till kommunaltrafiken, det innebär en börda och missnöje skulle råda hos många invånare. Det skulle också innebära att man skulle behöva skärpa kommunaltrafiken och eventuellt vidga den. Man ska kunna ta sig från punkt A till punkt B och inte behöva oroa sig för förseningar. Sen om det är en nackdel eller inte kan man ju spekulera kring. Samt att utsläppen skadar våra gamla byggnader, det är kulturarv som försvinner på grund utav den girige svensken. 

Man kan t.ex. ta utrymme på vägar från bilarna, och ge det till fotgängare, cyklister, spårvagnar och bussar. När bilisterna har färre filer så kan man sänka hastighetsgränsen till 30 och det bidrar till ett jämnare trafikflöde. Det bidrar till mindre buller, färre riskfaktorer och mindre förorening. 

För att ytterligare öka möjligheten till en bilfri storstad behöver man utveckla möjligheterna till att transportera varor med alternativa fordon som inte förstör miljön. Man kan även utveckla och utöka den spårbundna trafiken.

 En eldriven handtruck är ett miljövänligt transportmedel som kan användas till att frakta varor och gods mellan kortare sträckor.

 Tåg och spårvagn är ytterligare exempel på miljövänliga transportmedel.

Ivan Carapic. Örjanskolan.